Varför läsa böcker?
För fem år sedan flyttade några av mina tidigare Sfi-elever in i området där jag bor och jag började då hjälpa deras barn med läsförståelse.
Barnen kom hem till mig en gång i veckan på helger eller efter skoltid och alltid frivilligt. När jag började söka efter lättlästa böcker åt dem fann jag en skatt!
Vilket utbud! Det var lätt att hitta spännande och fängslande böcker som handlade om andra barn i deras ålder, om kärlek och vänskap, konflikter, äventyr och mysterier. Om barn och ungdomar som de kunde identifiera sig med, händelser som de kände igen.
Som lärare har jag alltid varit intresserad av metodik och jag började nu utveckla en modell för tyst läsning med direkt uppföljning (test) av det lästa. Jag provade den på barnen och såg att den fungerade. Barnen var ivriga att få komma och läsa, även efter fotbollsträning och långa skoldagar. De fängslades av berättelserna och sporrades av testen och berömmet som de fick. Jag märkte också att de läste allt snabbare.
Att det är viktigt att läsa böcker vet vi, men här kommer ändå några starka argument:
Ordförrådet växer. Barn med föräldrar som talar svenska hemma använder ungefär 3000 ord. När de börjar skolan behöver de ha ett ordförråd på 7 000 ord och sen växer det med flera tusen ord. Det finns forskning som visar att en 17-åring som läst mycket under sin uppväxt har ett ordförråd på ungefär 50 000 ord, medan en 17-åring som inte läst ligger runt 15 000 ord.
Elever som kommer till skolan med ett litet ordförråd har redan från början svårt att följa med. De kan ha problem att förstå både lärare och kamrater. Deras ordförråd fylls heller inte på med samma hastighet. Om alltför många ord är okända får de inget sammanhang och kan inte tolka betydelsen av alla nya ord utifrån kontexten.
Ju mer man läser, desto större ordförråd får man! Forskarna Kate Cain vid Lancaster University och Jane Oakhill vid University of Sussex följde flera barns läsutveckling under uppväxten. Vid fyra tillfällen mättes barnens läsförståelse och vid det första och sista undersökningstillfället tittade man även på den så kallade Matteuseffekten: Ju mer du läser, desto större lust får du att läsa, vilket gynnar din läsförmåga.
Läsförståelse är en förutsättning för att kunna tolka och analysera det man hör och läser. Den som kan analysera en text kritiskt är mindre benägen att bli lurad på nätet.
Om man läser obehindrat får man ofta bättre självförtroende även i andra situationer och ser ljusare på sin egen framtid och sina möjligheter.
Ens personliga utveckling påverkas också av läsning. Läsning skapar nya nervbanor i hjärnan mellan det man läser och tidigare erfarenheter. Man får bättre minne, bättre fantasi och bättre förmåga att skapa inre bilder. I böckerna möter man karaktärer med olika bakgrund, personlighet och förutsättningar. Genom att sätta sig in i deras livsöden och känsloliv får man större förståelse för människor i verkliga livet och blir bättre på att bemöta dem respektfullt. Kort sagt, man blir mer empatisk.
Läsning minskar stressnivån. En studie visar att sex minuters tyst läsning räcker för att minska stressnivån med 68 %! Kroppen slappnar av och pulsen sänks vilket gör att man känner sig lugnare.
När kroppen slappnar av blir det också lättare att sova. Det är extra viktigt för barn och unga som möter mängder av intryck under skoldagen. Därför är det bra att läsa innan man somnar. Men blått skärmljus stör kroppens nivåer av melatonin (det hormon som styr dygnsrytmen) och kan orsaka sömnproblem. Därför är en bok av papper att föredra framför att läsa på en skärm. Vi vet ju att barn som har med sig mobilen i sängen får problem med sömnen.
Att läsa skönlitteratur är allmänbildande. Man tror kanske att läsning av skönlitteratur endast bidrar med mental och social utveckling, eller gör det lättare att ta in kunskap från andra källor. Men även den mest fantasifulla berättelse innehåller verklighet. Böcker kan bygga på historiska händelser, legender eller erfarenheter som man kan ha nytta av, eller bara roas av. Böcker där handlingen utspelas idag ger förståelse för hur det är att leva i samhället och kunna möta och lösa konflikter.
Man skriver bättre. Inte bara för att man genom läsning får inspiration och en känsla för språkliga regler, man blir också bättre på att stava. Ju fler gånger man ser ett ord i skrift desto enklare är det att komma ihåg. Man blir mer kreativ av att läsa böcker. Dagens barn möter otroligt mycket berättelser i både film och spel där de får färdiga bilder serverade. Men när de läser får de en chans att låta sin fantasi skapa bilderna själva.